|
2022 års London to Brighton Veteran Car Run
Här kommer en rapport från ett regnigt London-Brighton. I år det 126:e i ordningen, som kördes den 6:e november. Som vanligt deltog ett par svenska ekipage. Dels familjen Arrgård med sin välkända Pope-Toledo, dels Autoseum med duo i De Dion, både tricycle 1899 och vis-a-vis 1901. Som sagt blev det en blöt tillställning. Starten gick i typiskt engelskt väder, på regnvåta Londongator. Väl framme i Brighton såg det dock delvis lite ljusare ut. Vädret sprack upp något, och solen tog sig stundtals genom molnen. Som tidigare år hölls det utställning på lördagen innan loppet, den 5:e november, St. James's International Concourse. Även detta blev en blöt tillställning. Men det finns alltid något att fira, och i år firades 120-års jubileet av 1902 års Gorden Bennet Cup, där Napier vann en historisk brittisk seger. Detta till ära hade hela tre tidiga Napier-racers samlats för att delta i årets London-Brighton.
(2022-12-15)
|
Här har Arrgårds Pope-Toledo just tagit sig i mål i Brighton, och besättningen är i färd med att avlägsna regnkläderna. Bilen ägs av Carl-Olof Arrgård och kördes av Andreas Arrgård.
|
Framme i Brighton! Autoseums De Dion-Bouton tricycle går i mål på Madeira Drive längs stranden i Brighton. Ekipaget var anmält av Uno Levinsson och kördes enligt startlistan av Hans Ohlsson.
|
Denna Darracq 12 HP 1904 är känd under namnet Genevieve efter att ha medverkat i en film från 1953 med samma namn. Filmen handlar om just ett veteranbilsrally och har blivit något av en klassiker. Bilen ingår numera i Louwmansamlingen tillsammans med en Spyker 12-16 HP 1905 från samma film.
|
Kraftigt regn vid starten. Detta ekipage hade dock tur med både tak och vindruta. Varje år deltar ett par bilar nyare än 1904. Till exempel på grund av att de deltagit förr, men att bilarnas ålder sedan justerats med tiden. Detta är en av dem, en 1905 års Cadillac limousine körd av Ben Gray.
|
För att fira 1902 års Gordon Bennet Vup hade tre stycken Napier-racers samlats för att delta i loppet. Till vänster ses en 50 HP Napier från 1903 som ägs av National Motor Museum Beaulieu och kördes av en tapper Doug Hill. Denna bil deltog i 1903 års Gordon Bennet Cup, men råkade ut för en olycka och fullföljde inte. 7,7-liters 4-cylindrig motor och tre växlar att välja på ger fartresurser på upp emot 130 km/h. I mitten syns en 100 HP Napier 1903 från Louwmanmuseet i Nederländerna. Denna deltog en gång i tiden i 1904 års Gordon Bennet Cup. Och till höger står den äldsta, en 1902 års 40 HP Napier, ägd av Daniel Sielecki. Detta är vinnaren från 1902 års tävling. Här fotograferade på Madeira Drive i Brighton.
|
Här ses Autoseums De Dion-Bouton tricycle från 1899. Den är av De Dion-Boutons konstruktion och har De Dion-motor, men är tillverkad av Parisfirman Comiot.
|
Detta är Autoseums andra deltagande fordon, körd av Tommy Ralmark. De Dion-Bouton Typ G från 1901. Både denna och tricyclen ägs egentligen av Tekniska museet.
|
Motorcyklarna har en egen startlista, och här ser vi en av de få deltagarna. Endast tre motorcyklar var anmälda till årets lopp. Detta är en motorcykel tillverkad 1903-1904 av Harold "Oily" Karslake i London. Den har en encylindrig 3.5hk motor från De Dion-Bouton och gick under smeknamnet "The Dreadnought". Den ägs idag av Vintage Motor Cycle Club och kördes av Michael Wild.
|
Denna 1903 års Panhard har otroligt nog varit i samma familjs ägo ända sedan ny! Den ägs numera av Sir George White och ägdes som ny av hans farfar Stanley White. Denna bil har varit med i London-Brighton ett antal gånger förut. Den har en fyrcylindrig 2,4-liters motor på 10 hk, fyra växlar och kedjedrift. Förare under loppet var Philip White.
|
Denna Peugeot från 1895 hade startnummer två och kördes av Charlie Brooks. Här på lördagens utställning.
|
En av de äldsta ekipagen att fullfölja loppet, en Panhard et Levassor 1898, körd av Jonathan Procter.
|
Här syns en Amédée Bollée från 1899 på Madeira Drive. Den har en tvåcylindrig motor på 12 hästkrafter ock kördes av Laurens Klein från Nederländerna.
|
Detta är en bil vid namn New Orleans från 1900. Namnet till trots är det en brittisk bil tillverkad i Twickenham. Den kördes av Paul Edwards.
|
Det var ett par stycken anmälda ångbilar, bl.a. flera Locomobile och två White. Detta är en av White-bilarna från 1904, körd av Michael Dreelan.
|
En encylindrig fransk Rochet från 1903 i ett för stunden soligt Brighton. Bilen ägs av Tim Scott, men kördes av Andrew MacLellan.
|
Andrew Hayden på Madeira Drive i sin Peerless från 1904. Detta är en tvåcylindrig modell som tillverkades i Cleveland, Ohio.
|
Nyligen utgiven bok om Erik Åkerlund och hans bilar
Här kommer ett boktips inför julen. Det är Kjell Åkerlund som skrivit en bok om sin farfar Erik Åkerlund. Det var alltså ägaren till Åhlén & Åkerlunds Förlag, Sveriges största utgivare av veckotidningar och jultidningar under 1910- och 1920-talet. Utöver sin framgångsrika förlagskarriär hade Erik Åkerlund ett stort sportintresse, och han var även Sveriges främste bilkonnässör. Boken har ett helt kapitel ägnat åt Åkerlunds bilinnehav, där författaren rotat fram uppgifter om alla hans bilar. Det är roligt att se att även de allra äldsta och mindre kända bilarna har kommit med i boken, till exempel Oldsombile och Prima inköpta år 1908. Sedan behandlas så klart alla hans fortsatta exklusiva bilinnehav, i form av Duesenberg, Rolls-Royce, Hispano-Suiza, Bugatti, Isotta Fraschini, Packard, Cadillac, med flera. Bland annat nämns den enda av familjen Åkerlunds bevarade bilar, den Bugatti Typ 44 1929 som numera finns hos Bil- och Teknikhistoriska Samlingarna i Köping.
Läs mer om Erik Åkerlund och alla hans bilar – och mycket mer – i den nyligen utgivna boken "Mannen som byggde ett tidnings-imperium – en bok om Erik Åkerlund" (Kjelltorp Förlag, 2021).
(2022-12-06)
|
Specialvisningar av Tekniska museets utställning Zero City - I Backspegeln
I oktober öppnade Tekniska museet sin senaste utställning Zero City - I Backspegeln, som innehåller ett flertal av museets tidiga fordon. Här nedan följer ett gäng bilder från utställningen som vi fått inskickade av en av våra Mässing&Nickelmedlemmar.
Tidigare i november fick T-Fordklubben en specialvisning av utställningen. För de som inte kunde närvara då finns ytterligare två chanser. De kommande veckorna håller museet ytterligare två kvällsvisingar, med två olika teman. Onsdagen den 7:e december behandlas temat "Pionjärerna 1897-1920" och tisdagen den 13:e december handlar det om "Motoriseringen och folkhemmets bilar 1920-". Under kvällarna medverkar bland annat före detta intendenten Gert Ekström, nuvarande intendenten Lars Paulsson, avdelningschefen för samlingarna Christian Stadius, Klassikers redaktör Claes Johansson, och vår egen motorhistoriker Göran Flank. Tiderna som gäller är kl 18-22, inträdet kostar 150 kr, och det bjuds på fika om man anmäler sig. Läs mer på Tekniska museets hemsida HÄR.
(2022-12-04)
|
Äldsta motorfordonet är denna Hildebrand & Wolfmüller som är daterad till 1894. Dessa pionjärmotorcyklar importerades i ett fåtal exemplar till Sverige. Den första kom hit år 1895.
|
Dessa trehjuliga motorcyklar tillverkades i många skepnader under den tidiga motorismen, alla baserade på De Dion-Boutons konstruktion. Museets exemplar från 1899 har dock Cudell-motor.
|
Till vänster ses Vabis 1897 som tidigare i år presenterats i körbart skick, iordningställd av Aros motorveteraner. Och till höger en Victoria Combination tillverkad av franska Parisienne.
|
Detta är en Léon Bollée från 1896 som kom till Sverige 1897. Den ägdes av Henning Forslund, och senare Gustaf Ekman, direktör för Morgårdshammars Mekaniska Verkstad.
|
Här ses en elbil, en Milburn Electric från 1919. Den kom till Sverige 1920 och användes av Svenska Ackumulator AB Jungner.
|
Längst bort står Renault 1901 och närmst ses en Peugeot-baserad motorcykel kallad La Parisienne. Lastbilen är en Vabis 1909.
|
Bentley 8-Litre 1930 med kaross från Freestone & Webb. En imponerande vagn som på sin tid ägdes av Torsten Krüger.
|
Scania-Vabis brandbil från 1919 som gått hos Södertälje brandkår. Den är av modell T-1 vilket innebär att den är fyrhjulsdriven.
|
|