Bilden visar en av de allra första av 10 provvagnarna som byggdes innan Volvo började med serietillverkning 1927. Karosserna till dessa provvagnar byggdes av AB Adolf Freyschuss Vagnfabrik i Stockholm. Konstnären Helmer MasOlle stod för karossens utformning och många drag kom från hans egen Voisin. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Ytterligare en tidig provvagn, dessa hade grunda dörrar och korta vindrutestolpar. Den här bilden är tagen på torget i Halmstad och vid ratten sitter chaufför Hjelm. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Tidig provvagn med uppfälld sufflett som fotograferats i hamnmiljö. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Flera av de tio provvagnarna, kanske alla, fick smeknamn. En svartlackerad bil kallades för Jakob och det är sannolikt bilen på bilen. Nu mera kallas öppna serietillverkade Volvo ÖV4 för just Jakob. Men det gjorde de inte när de tillverkades. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Det här ska vara den allra första provvagnen sommaren 1926. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Samma provvagn som på föregående bild, men här är suffletten uppfälld. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

En av de tio provvagnarna fick namnet "Sjöjungfrun" eftersom bilen hade blågrön kaross. Den här bilden är tagen under en söndagsutflykt och vid ratten sitter Carl-Einar Abrahamsson. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Provvagn med interimsskylt A1361. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Samma provvagn som på föregående bild. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Samma provvagn som på de två föregående bilderna. Jämfört med de första provvagnarna har skärmarna annan utformning och dörrarna är större. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

En av de sist tillverkade provvagnarna. Här har kaross och skärmar fått den slutliga utformningen. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

En av de sist tillverkade provvagnarna, här fotograferad vintertid. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Det här är med stor sannolikhet samma provvagn som på den föregående bilden. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Samma provvagn som på föregående bild, men här fångad med kameran snett uppifrån. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Den 8:e provvagnen fick en täckt plåtklädd kaross och förmodligen var det Helmer MasOlle som stod för designen. Bakfönstret är ovalt, men bilen har även ett par ovala sidorutor. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Karosstomme till Volvo ÖV4. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo ÖV4-chassi som är redo för karossmontering. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

"Det rullande bandet" bestod av två ränner och bilarna rullades fram för hand. Tillverkningstakten var inte särskilt hög. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo ÖV4 i fågelperspektiv. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Den allra första serietillverkades Volvo kördes ut i solskenet skärtorsdagen den 14 april 1927. Klockan har passerat 10 på förmiddagen och vid ratten sitter försäljningschef Hilmer Johansson. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Första dagen efter påsk visades den första serietillverkade Volvon upp utanför Ernst Grauers på Brunkebergstorg i Stockholm. Som synes väckte bilen ett stort intressen. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.  

Bofors första direktionsvagn var denna Volvo ÖV4. Bilen var omslagsbild på Autohistorica 1-2/77.

Volvo ÖV4 med uppfälld sufflett. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo ÖV4 som blivit rejält smutsig under en tävling i i Linköpingstrakten. Notera att man man kompletterat belysningen med en jättelik centrumplacerad stålkastare, samtidigt har man ansett suffletten överflödig. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Närmast i bild ses en täckt kaross som inköpts från Frankrike. Karossen som är byggd enligt Weymann-metoden användes i studiesyfte. Längre bak ses ett antal öppna karosser till Volvo ÖV4. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Karosser till Volvo PV4 håller på att färdigställas. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo PV4 av den första typen. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo PV4 av den första typen. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo PV4 av den första typen. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo PV4 av den första typen. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo PV4 av den första typen. Det här exemplaret hade lös mittstolpe på högersidan. Eftersom sätena var fällbara kunde man få in större föremål i bilen. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo PV4 av den första typen som har registreringsnummer O6785.

Mässing- och Nickelklubbmedlemmen Per Lundströms pappa, Erik Lundström, Vingåker ägde denna Volvo PV4 från 1927. Den ersatte en Fiat 501 Spider.

Vinterbild från Ragunda med en Volvo PV4 parkerad vid en stor byggnad. (2013-01-13)

Volvo PV4 av den andra versionen. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo PV4 av den andra versionen. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo PV4 av den andra versionen. Det här exemplaret är en så kallad "Handelsresandevagn" med en rejäl dörr längt bak. Reservhjulet som normalt var monterat stående längst bak har istället flyttats till höger framskärm. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Vykort som visar Järnvägshotellet i Skövde. Om man tittar på bilarna går det att dra slutsatsen att bilden kan vara tagen tidigast i slutet av 1920-talet. Bilen längst till höger är en Volvo PV4 av den andra versionen.

Vykort som visar Järnvägsstationen i Kristinehamn. Den parkerade bilen är en Volvo PV4 av den andra versionen.

E. Andersson Bageri hade denna skåpbil byggt på ett 4-cylindrigt Volvochassi. Registreringsnumret ser ut att vara X4314. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Den så kallade "Telegrafverksvagnen" eller "TV-vagnen" var en slags pickup och byggd på personbilschassiet. Ungefär 70 exemplar byggdes och köptes även av andra kunder än Kungliga Telegrafverket. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo "Telegrafverksvagnen" med interimsskylt. Här ses bakpartiets öppna lastutrymme. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Det första chassiet till Volvos Lastvagn Typ 1 granskas av besiktningsmannen ingenjör Eklund, Göteborg. Tidpunkten lär vara den 19 februari 1928, eller möjligen någon dag tidigare. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

En tidig Volvo Lastvagn  Typ 1, sannolikt är det den första bilen som utrustades med tipp. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvos 4-cylindriga lastbilschassi försågs även med skåppåbyggnader. Den här bilen användes av Aktiebolaget F.W. Hasselblad & Co, Göteborg. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Det 4-cylindriga Volvo lastvagnchassiet försågs även med busskarosser och då användes speciellt lastvagnschassi typ 2 som hade bredare spårvidd. Bussen för linje Treskog-Gunnarskog-Arvika är troligen en LV 45 som ingick typ 2 serien. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Fotot som ska vara taget i Tidaholm i slutet av 1920-talet visar en parad med olika fordon, hästar och människor. Av lastbilarna går det att identifiera Volvo och Ford. (2016-02-03)

En Volvo ÖV4 som försetts med en 6-cylindrig provmotor. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Den här Volvo ÖV4:an med registreringsnummer O6437 kom på elfte plats i KAK:s Vintertävling 1929. Förare var då Georg Holmqvist. Bilen var försedd med en 6-cylindrig provmotor. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Registreringsnummer S4884 tillhör öppen 4-cylindrig Volvo som kördes av Georg Holmqvist i KAK:s Skånska Vintertävling i februari 1929. Notera de extra strålkastarna och den kraftiga kofångaren. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Den här bilden som visar en Volvo PV651 från 1929 med registreringsnummer D968 kommer från Mässing- & Nickelmedlemmen Pelle Lundström. Bilen som hade chassinummer 6044 och motornummer 20043 levererades den 28 juni 1929 till Pelles far i Stora Sundby. Bilden är tagen innan bilen byggdes om och fick hydrauliska bromsar, detta skedde i oktober 1929.

Vykort från Lokmännens Rekreationshem i Särö med Volvo PV651 med registreringsnummer N46.

Volvo PV651 med registreringsnummer O10164. Bilen i bakgrunden är den provvagn som fotografen Sven Sjöstedt länge brukade. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo PV 651 som så kallad handelsresandevagn med stor dörr baktill. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Interiör i Volvo PV 651. Notera de fällbara sätet. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Den här bilden som visar en Volvo PV 652 användes i Volvos kataloger. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Bilden visas troligen en specialtillverkad Volvo TR 671. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Interiör i en troligen specialtillverkad Volvo TR 671. Inredningen är lyxigare än standardvarianten. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Interiör i Volvo TR 671. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Interiör i Volvo TR 672. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvos representant i Falun beställde ett PV 650-chassi och lät Järbo Karosserifabrik bygga ett Coupékarosseri med så kallad svärmorslucka. Bilen kom att kallas för "Metkroken" då den oftast användes av Volvo-anställd som var ungkarl. Han använde den bland annat när han "metade", vilket är samma sak som det modernare "ragga". På bilden har bilen interimsskyltar. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

På det 6-cylindriga chassiet byggdes bara två öppna bilar. De stod färdiga i slutet av november 1929 och kördes i KAK:s Vintertävling 1930 av Lennart Svensson och löjtnant Holmqvist. Bilarna kom i mål och hamnade på femte respektive tolfte plats. Bilen på bilden har samma registreringsnummer, O6437, som en tidigare ÖV4 med 6-cylindrig motor. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Fotot är taget i Forsmark i samband med ett uppehåll under KAK:s Vintertävling 1930. Två öppna bilar syns, den ljusa till vänster är en Ford modell A som kördes av Nils Mark. Volvon till höger som har 6-cylindrig motor kördes av Lennart Svensson. Bilden har publicerats i Autohistorica 1/84.

Volvo PV 650 med Cabrioletkarosseri från Kellner i Heidelberg. Volvo beställde 25 stycken sådana karosser, men trots det vackra utseendet blev bilarna svårsålda. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Cabrioletkarosseriet på denna Volvo PV 650 byggdes av Ambi-Budd i Berlin. Notera att man även byggt om motorhuvens sidor. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Interimsskylten O1560 sitter på en Volvo PV 650 med 4-dörrars Cabrioletkarosseri från Kellner i Heidelberg. Notera att man även gett kylaren en rundare form. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo TR 673. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Interiör i Volvo TR 674. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

"Rullande landsväg" hos Volvo. Här kunde man testa motorer och bromsar och få fram uppgifter om bränsleförbrukning. Den väl tilltagna fläkten skulle se till att motorerna inte blev överhettade. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Så här kunde det se ut när ett chassi skulle provköras. Skruvtvingar håller fast den högst provisoriska karossen. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvos fabrik bestod av flera våningar och var inte idealisk för biltillverkning. Den hör bilden som visar karosseriarbeten är troligen tagen på våning 3. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Det 6-cylindriga Volvo lastbilschassiet i LV60-serien. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo lastbil ur LV60-serien. Hytt och flak fick kunder utforma efter eget huvud. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Volvo lastbil i LV60-serien som har försetts med en förlängd hytt. Bilden har varit publicerad i Autohistorica 1-2/77.

Vykort som visar ett korsvirkeshus vid Stortorget i Halmstad. Bussen som är byggt på ett 6-cylindrigt Volvo-chassi tillhör Halmstad-Nässjö Biltrafik. Chassitypen lär vara antingen LV64 eller LV65 och tillverkningsåret cirka 1930.

En Volvo lastbil ur LV60-serien från cirka 1930 har parkerat vid stationen i Västervik. Ett ångloksdraget tåg är på ingång. Det är den smalsåriga 891 mm banan Norsholm-Västervik-Hultfreds Järnväg NVHJ. Fotot lär vara taget 1932.

Begravningsbilen är byggt på ett Volvo-chassi från 1931 eller något senare. Troligen är det typen PV650 Special som hade 0,6 meter längre axelavstånd än PV650. (2013-03-28)