Ny skrift om de första bilarna i Dalsland

Det senaste året har Bo Andersson från Dalslands Hembygdsförbund forskat kring tidiga bilar i Dalsland. Resultatet har blivit ett långt kapitel i 2023 års hembygdsbok, Hembygd Dalsland 2023. Artikeln är på hela 102 sidor och heter De första automobilägarna i Dalsland. Den behandlar perioden från de första bilarna i bygden 1903 (eller rent av 1901) upp till år 1926. De tre första bilägarna har fått egna avsnitt, orgelfabrikör A.G. Rålin i Åmål, disponent M.W. Halling i Håverud och postexpeditör Kraka Jacobson i Bengtsfors. Resten av texten är till stor del baserat på bilregistret med en genomgång av de första bilarna uppdelade på respektive ort. Dessutom har Bosse samlat ihop ett rikligt bildmaterial till boken. Texten är skriven i lite samma anda som Sven Schylbergs texter om Jämtländska bilar, fullt med bilder och listor på registrerade bilar. Den är inte lika fyllig som Kent Ekbergs Värmlands-bok eller Bengt Brolins bok om Gotlands bilhistoria, men en mycket komplett förteckning över kända tidiga bilar i Dalsland. Dessa sammanställningar med lokalhistorisk förankring är av stort värde för oss fordonshistoriker och tillför mycket i termer av lokal kännedom och blir ofta referensverk så fort tidiga fordon från det aktuella området kommer på tal. Nu hoppas vi att liknande projekt kan ta fart i ännu fler av våra län, städer och bygder.

För ett par veckor sedan släpptes boken till försäljning, den 1:e juni. Den kostar 245 kr och går att beställa genom att kontakta Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund.

(2023-06-17)

Motorhistoriska Dagen i Surahammar

På initiativ av MHRF har nationaldagen blivit an dag att fira vårt fordonshistoriska kulturarv. Entusiaster över hela landet tar fram sina veteranfordon och visar upp dem på alla de evenemang som anordnas av klubbar, museer, föreningar, med flera. Detta med målet att uppmärksamma allmänheten, media, politiker och beslutsfattare på den fordonshistoriska rörelsens omfattning och öka medvetenheten kring bevarandet och användandet av detta kulturarv. Vid det här laget har denna årliga tradition blivit väletablerad och går under parollen Motorhistoriska Dagen.

Här nedan ett par inskickade bilder från firandet i Surahammar. Dagen till ära hade Aros Motorveteraner tagit fram den gamla 120-åriga Vabisen ur MC-museet och bjöd på åkturer runt kvarteret.

(2023-06-16)

Förfrågan om bilder på MasOlles Voisin

Vår medlem Stefan Edlund är på jakt efter information om den Voisin C5 som en gång i tiden ägdes av konstnären Helmer MasOlle. Chassit till bilen köptes av Philipsons och MasOlle stod sedan själv för formgivningen. Han gjorde själv ritning och en modell i skala 1:10, och karossen tillverkades sedan av Stockholms Vagn- och Karosserifabrik. Delar av den här karossen finns bevarade och nuvarande ägaren håller på att återskapa den. Det tilltänkta chassit är i stort sett klart, men det finns vissa svårigheter med karossen. Framför allt saknas bakdelen, och det finns tyvärr inga kända fotografier på hur den såg ut. Vår förfrågan till er läsare är alltså om ni känner till några fotografier på denna bil? Det skulle hjälpa till oerhört i renoveringsarbetet. Hör i så fall av er till redaktören så förmedlas kontakt (massingnickel@sorliden.se).

En artikel om bilen publicerades i Svensk Motortidning i juni
1925. Samma sidobild finns även på Originalafdelningen här
på Mässing&Nickel, se Voisin-sidan.

(2023-06-11)

Ångans dag i Mariefred

Ångans dag firades traditionsenligt första lördagen i juni i Mariefred. Ångaren Ejdern kom från Södertälje och Östra Sörmlands Järnväg körde med flera ångtåg mellan Ångbåtsbryggan – Stationen – Läggesta. Numera kan man åka ångtåget hela vägen till Taxinge slott också. Veteran- och entusiastbilsutställningen var omfattande med uppskattningsvis 200 bilar, de allra flesta från 1950-talet och framåt. En Ford 1939, 4 T-Ford och 6 A-Ford var de enda förkrigsbilarna. Mässing & Nickelbilarna var samlade på ett ställe och många beundrade dem. En jättefin A-Ford Roadster 1930 med Miller toppventil och tidstypiskt klädda herrar fick publikens förstapris före en ombyggd VW buss och en Ford Escort Mexico.

Text och foto: Lennart West.

(2023-06-05)

De som har läst Gert Ekströms böcker om svenska bilar känner kanske igen namnet Velox. Det var en tysktillverkad bil med svensk anknytning som ibland nämns när man pratar om svensktillverkade bilar. Det var nämligen svensken Gunnar Andersson som låg bakom denna satsning på att starta tillverkning av en liten personbil. Han kontaktade den tyska fabriken Schütte-Lanz i Zeesen som tidigare tillverkat luftskepp och kom 1921 överens om att starta tillverkning av bilen Velox. I Sverige startades företaget Velocitas för försäljning av bilarna och som teknisk ledare i företaget engagerades Åke W. Eklund, en välkänd deltagare i biltävlingar vid denna tid. Projektet blev dock kortlivat och lades ned 1923.

Den nya boken är skriven av Denny Hafemann, som är uppvuxen i närheten av Zeesen, och handlar om Zeesens industrihistoria. Stora delar av boken handlar om fabriken Schütte-Lanz och två kapitel behandlar deras korta historia som biltillverkare. Dels det initiala svenska projektet Velox som pågick 1921-23. Sedan gjordes även ett efterföljande försök att tillverka en bil under eget namn 1923-24. Boken innehåller ett antal fabriksbilder på bilarna som aldrig tidigare publicerats.

Studerar man Velox-bilen ser man också att den är identisk med de båda andra tyska bilarna IPE och Lindcar, något som aldrig tidigare utforskats. I denna bok kan man dock läsa den enkla förklaringen att Andersson helt enkelt hade köpt upp det konkursade företaget IPE. Detta och mycket mer detaljerade uppgifter kan läsas i den nästan 350 sidor långa boken som är på tyska och heter Hergestellt im Verborgenen. Den kan köpas för 50 EUR, eller snarare kunde. Den är för tillfället slutsåld, men en ny omgång ska tryckas i juli. Vid intresse kontakta författaren Denny Hafemann via epost: zeesenbuch@gmail.com

(2023-06-05)