|
På den här sidan lägger vi upp nyheter och aktuell information från gruppen,
större uppdateringar av hemsidan samt annat som kan ha ett intresse för gruppens
medlemmar.
Tipsa gärna om nyheter:
webmaster@massingnickel.se
I den här nedladdningsbara
filen finns instruktioner hur du kan bidraga med text och bilder.
Styrkeprovet 2011
Nästa år är det
Sveriges tur att stå som värd och arrangör för
Styrkeprovet, det
årliga skandinaviska flerdagarsrallyt för bilar tillverkade senast 1925. Rallyt
kommer att förläggas till Arvika med omnejd den 4-7 augusti eftersom Arvika stad
firar 100 år 2011! Det kommer att bli ett samarrangemang mellan och Mässing- &
Nickelgruppen och Arvika
Fordonsmuseum.
Kent G Ekberg som
är intendent på museet håller i detta och meddelar att planering och
förberedelser pågår för fullt. Man dimensionerar för och har målsättning om
cirka 80 bilar och 200 personer från Sverige, Norge och Danmark. Ett mål är att
så många som möjligt ska kunna deltaga genom att försöka hålla startavgiften på
relativt låg nivå. För att detta ska lyckas hoppas man få ekonomiska bidrag från
olika håll. Tips på sponsorer tas säker mot med stort intresse.
Styrkeprovet
brukar genomföras som ett arrangemang utan publik, men den här gången kommer vi
att vända oss till allmänheten och det kommer att uppmärksammas både bland folk
och i media. Bilmärket Mathis fyller 100 år nästa och möjligen kommer
delar av det firandet att förläggas till Arvika.
Redan nu har
flera bestämt sig för att deltaga och flera bilar som inte rullat på många år
eller personer som tidigare aldrig varit med i Styrkeprovet siktar på att komma
med. En officiell rallyinbjudan kommer i januari 2011. Ytterligare information
om nästa års Styrkeprov kommer att läggas upp på nyhetssidan när sådan
information kommer från arrangörerna i Arvika.
(2010-10-28)
Så här såg det ut när Styrkeprovet 2005 hade
matuppehåll vid Arvika Fordonsmuseum. Den 4-7 augusti 2011 kommer
Arvika åter att besökas av ett stort antal bilar
tillverkade 1925 och tidigare.
Arbetet med Stephens Salient Six fortsätter
Claes
Rocklin har skickat in lägesrapport om arbetet
med sin Stephens från 1920. Så här skriver
Claes:
"Vintern närmar sig och jag har köpt 4 stycken
Wheel Dollys att sätta under Stephensen så den
ska kunna knuffas åt sidan när jag ska in med
min bruksbil. Konstigt att garaget alltid är för
litet!
Jag har tillsvidare skjutit fram planerna på att
starta motorn och inriktar mig i stället på
karossen.
Efter ett visst besvär har jag fått lös
skärmarna som lite om vartannat var fastskruvade
med UNF bultar, plåtskruv och vagnsbultar. Allt
satt som berget, så efter att tag gav jag upp
skruvandet och tog till lilla vinkelslipen.
Förre ägaren, som verkade gilla underredsmassa,
hade applicerat ett tjockt lager under skärmarna
och i bakre hjulhusen. En riktigt seg historia,
som slutligen kunde avlägsnas med värmepistol
och spackelspade. Tror det tog en vecka innan
skärmarna var klara för blästring.
Motorhuven ska också blästras och jag har efter
mycket besvär fått isär denna genom att slå ut
pinnen i mitten. Huvhalvorna hålls ihop av ett
pianogångjärn som punktsvetsats i huvens
nedvikta kanter.
Problemet var bara att gångjärnets svetsar som
släppt var provisoriskt lödda med mässinglod som
krupit in överallt där det inte skulle vara.
Efter en dags knackande och värmande med
gassvetsen for jag till Stora
Biltillbehörsvaruhuset och inhandlade ett litet
behändigt tryckluftsverktyg, som var mycket
användbart då jag med den lilla tunna kapskivan
kunde skära bort det överflödiga mässinglodet
utan att skada huven.
Jag har också haft god nytta av en blästerpistol
som funkar bra med min 4 hk kompressor. Ett tips
till den som skaffar en sådan är att använda en
så kort tryckluftsslang som möjligt då effekten
påverkas av slanglängden.
Stephensen har en del mystifikationer. Bakre
navkapslarna av förzinkat järn väcker
funderingar. Man kan tro att det är en
rörmokares verk. Någon som sett nåt liknande?
Instrumentbrädans baksida är förfärlig. Men
brädan verkar som tur är inte vara original och
det lokala snickeriet ska få göra en ny.
Sammanfattningsvis har det hittills under denna
renovering varit ömsom vin och ömsom vatten.
En del hemmagjorda lösningar ger mig huvudbry,
men bilen är så pass komplett att den
naturligtvis kommer upp på vägen inom en snar
framtid.
Hade jag som en del av medlemmarna i Mässing och
Nickel haft tillgång till egen verkstad med alla
maskiner som behövs skulle renoveringen gå
mycket snabbare. Nu är jag bara en envis amatör
med ett stort intresse, men man kommer långt med
det också. Claes Rocklin"
Vi tackar Claes för denna rapport då många
säkert följer projekt med stort intresse. Är det
fler som har något liknande att berätta? Tveka i
så fall inte att kontakta webmaster.
(2010-10-25)
Torpeden visade sig faktiskt vara rostlagad och
originalträet är förstärkt. Den hemmagjorda
durken vid pedalerna är av spontade brädor.
|
Motorhuven med sitt pianogångjärn. Efter
blästringen uppenbarade sig ett kladd med
mässinglod som slutligen kunde skäras bort.
Navkapsel, fyrkanten i mitten är av järn.
|
|
|
Frågan är väl om instrumentpanelen är original
då den
avviker en del från de bilder jag fått från USA.
Mätarna hör definitivt inte dit. Kanske någon känner igen panelen?
|
Instrumentbrädans baksida:
Jösses. Här har man använt
huggjärn!
|
Skärmarna avtagna och skickade på blästring. Originalsuffletten
är som synes sänkt någon decimeter, men den ska
återställas så småningom. Stephensen med sina Wheel Dollys under
hjulen är nu flyttbar, trots sina 1500 kg.
Artikel om Stig Fransson och hans
bilsamling
Tidningen Land har varit och besökt Stig
Fransson i Kungsör. Resultatet har blivit en
trevlig artikel om Stig och hans bilsamling.
Artikeln illustreras med bilder på några av de
bilar som Stig renoverat. I anslutning till
artikeln finns även en karta där nio av Sveriges
bilmuseum är markerade. Artikeln finns att läsa
i både papperstidningen och i nätversionen som
nås via följande
länk.
(2010-10-20)
Skärmbild
från Tidningens Lands artikel
om Stig Fransson och hans
bilsamling.
|
|
Hershey 2010
Flera i Mässing- & Nickelgruppen har
nyligen besökt den stora marknaden i Hershey.
Från Gunnar och Per Geijer kommer följande
rapport:
Hershey är världens största marknad för äldre
bilar och delar till dessa. För den som söker
efter mc och mc-delar finns det nog bättre
ställen. Efter många års funderande blev det
till slut av. Jag och min son Per besökte först
Boyertown Museum of Historic Vehicles,
preserving Pennsylvania's transportation
history. Där finns bland annat
fyra av de hittills 13 kända överlevande
Danielsbilarna. Vi fick chansen att fotografera
och rita av vissa detaljer som saknas på min
bil. Museet har många intressanta fordon
tillverkade i Pennsylvania och är väl värt ett
besök.
Efter det körde vi till Hershey och marknaden.
Utbudet var enormt och det fanns delar och
fordon av alla slag, till skillnad från Sverige
fanns det gott om riktigt gamla också. Enligt
programmet fanns det cirka 3600 säljare så om
man ägnar 30 sekunder åt varje klarar man av
marknaden på ungefär 30 timmar. Den pågår i fyra
dagar, så det blir 7,5 timme per dag! Ska man
sedan titta på de cirka 1000 bilar som står
uppställda på den särskilda salubilsgatan,
besöka concouren med lika många fordon och se på
uppvisningen när tävlingsbilar kör runt på
stadion blir det snärjigt.
Vi avslutade Hershey med att titta på den Show
Car exhibition som alltid pågår sista dagen. De
flesta fordonen var i mycket fint skick, i många
fall mycket finare än när de var nya vilket inte
är korrekt. Det fanns också enstaka orenoverade
fordon samt några riktigt trevliga ladufynd, ”fresh
from the barn”!
Hershey är nog ett måste för den som är
intresserad av äldre USA-bilar, här finns det
mesta av delar och bilar.
(2010-10-18)
|
Ford Modell A 1904. |
|
|
Race mellan två "Highwheelers"; 2 st International Harvester som skall
avverka två varv runt fotbollsplanen.
|
Ford Modell T 1914, i
härligt "lagårdsskick".
|
Mercer Modell 35J Raceabout 1913 i ett
fantastiskt patinerat skick.
Bild på svenskägd Oldsmobile Curved Dash
ska visas på museum i Kanada
En förfrågan har kommit från Canada Science and
Technology Museum om de får använda en bild på
en svenskägd Oldsmobile Curved Dash. Bilen i
fråga är den 1904 års Oldsmobile som sedan länge
ägs av Mässing- & Nickelgruppsmedlemmen Ragnar
Fors. Bilden som museet vill låna togs av
Lars-Göran Lindgren vid Prins Bertil
Memorial/Gärdesloppet 2004 då Ragnars son
Richard spakade bilen i Concours de
charme-tävlingen. Museet i Kanada kommer att
använda bilden i en virtuell utställning som man
nu håller på att utveckla. Utställningen som
kommer att ha titeln "In Search of the Canadian
Car" kommer att invigas i maj 2011 och pågå i 5
år. Den virtuella utställningen kommer att vara
ett komplement till den tillfälliga
utställningen med samma namn som öppnade i juni
i år. Orsaken till att man vill visa en bild på
en Oldsmobile Curved Dash är att den modellen
stod som grund för det kanadensiska
bilfabrikatet LeRoy. Surfa gärna in på museets
webbplats.
(2010-10-13)
|
|
Renault DU finns i Svenljunga
Förra veckans efterlysning beträffande den
Renault DU som Åke Jern renoverade har inte gett
någon respons. Men eftersom registreringsnumret
är känt, GYH888, var det en lätt sak att få reda
på ägaruppgift från
Transportsstyrelsens sms-tjänst ”Vem äger
fordonet?” Svaret i det här fallet blev den inte
helt obekanta Kent Olsson i Svenljunga. Med
hjälp av den uppgiften kan Tore Söderberg
förhoppningsvis få återse sin ”gamle vän”
Renaulten och presentera den för sin fru som
bara sett den på bild. Tore har inte heller sett
eller kört bilen sedan den blev klar.
Upprinnelsen till att Tore kom att hjälpa till
med renoveringen var utställningen ”Den Gamla
Bilsalongen” i Ostermans Marmorhallar 5-16
september 1962. Utställningen besöktes av den då
14-årige Tore tillsammans med pappa. På
utställningen visades Renaulten i fyndskick och
i utställningsprogrammet fanns ägarens namn, Åke
Jern. Tore tog snart kontakt brevledes och blev
hälsad välkommen, vilket utvecklade sig till en
livslång vänskap och många renoverings-timmar
ihop. Åke plåtade en del under renoveringen och
Tore fick i efterhand ett fotoalbum som visade
en del av deras vedermödor och glädjestunder.
Tore nämner också att han senare kom att lära
känna både Curt Borgenstam och Bertil Lindblad
som Tore besökte i deras hem och garage. Curt
träffade Tore en gång på Tekniska Museet där de
kom att prata om flygmotorer. Det resulterade i
att han postade en originalbroschyr till Tore om
Junkers motkolvsdieslar för flygplan från
30-talet som Tore kopierade och returnerade.
Tore avslutar sitt brev: ”Han (Curt) brydde sig
verkligen om människor och även om mig som då
bara var en teknikstudent i hans yttre periferi.”
(2010-10-06)
|
|
|
Renault DU i fyndskick som den visades upp på
utställningen
”Den Gamla Bilsalongen”
i Ostermans Marmorhallar 5-16 september 1962. Fotot är taget av Per
Larsson och fanns
med reportaget från
utställningen i Autohistorica 2/62.
|
Renaulten stod i många år
utställd på ett bilmuseum i Ljungbytrakten.
Bilden kommer från försäljningsannonsen 2008.
|
Webbplatsen presenterades i Bulletinen
Mässing- & Nickelgruppens webbplats
presenterades i septembernumret (nr 297) av
AHK-Bulletinen. Efter en inledning om bland
annat bakgrund och syfte beskrevs kortfattat
webbplatsens uppbyggnad och innehåll.
Förhoppningsvis ska detta göra att webbplatsen
blir mer känd inom AHK och att vi når nya
besökare, samt att vi får fler att hjälpa till
med material som kan läggas upp på till exempel
nyhets- och bildsidorna.
(2010-10-04)
Mässing- & Nickelgruppens webbplats
presenterades i Bulletin nr 297.
|
|
Var finns Åke Jerns Renault?
Den frågan kommer från Tore
Söderberg. Det gäller den sexcylindriga Renault
DU 1913/14 med öppen kaross från Nylunds som
köptes av Åke Jern på 1950-talet. Bilen
renoverades under 1960-talet och fullt färdig
var bilen i början av 1970-talet. Under den
första delen av renoveringen, eller närmare
bestämt 7 år, hade Åke Jern god hjälp av den då
tonåriga pojken Tore Söderberg. Om detta och
mycket mer har Åke berättat om i Autohistorica
4/80.
Nu skulle Tore gärna vilja återse
bilen, men var finns den? Under många år, från
andra delen av 1970-talet och framåt, stod bilen
utställd på det numera nedlagda bilmuseet i
Ljungbytrakten. För ett par år sedan var bilen
till salu, annonser fanns i några
motortidningar. Blev den såld och vem äger i så
fall bilen idag? Den som vet något om bilens
vidare öden uppmanas att kontakta webmaster, så
att uppgiften kan vidarebefordras till Tore.
(2010-10-01)
Under 7 års tid hjälpte Tore Söderberg till med
renoveringen av
Åke Jerns Renault DU 1913/14. Här verkar det som
att vevaxeln
får lite smörjning. Bilden kommer från
Autohistorica 4/80.
|
|
|